Men om ni vet att någon är ute efter att provocera, varför låter ni er provoceras? /Michis

Bloggkrigen rasar som vanligt på bloggen och jag har läst och faktiskt låtit mig roas en smula av upprördheten kring stormen i vattenglaset. Empati versus mogenhet och ingen kommer ihåg den enkla sanningen att det är meningslöst att gräla över Internet eftersom ingen hinner komma ihåg det i rena upprördheten kring skitsaker.

Saken är som följer – om ni vet med er så fort ni kommer in på någons blogg att den här människan är troligen bara ute efter att provocera – varför nappar ni på betet? Varför i hela fridens namn bara mååååste ni börja slänga ur er personangrepp och elakheter själva, varför låter ni er bli provocerade om ni nu med all säkerhet har luskat ut att det är precis vad personen vill?

Låt bli. Gå därifrån. Byt blogg, gå till en annan blogg eller sätt er och läs en bok istället för att sitta kvar vid datorn.
Eller för all del – skriv den där kommentaren som du bara känner att du måste skriva och testa att radera den istället för att trycka på skicka, för nog är det ju ändå så att om ni märker att någon är ute efter att provocera er så blir de ju bara glada och nöjda ju mer ni låter er provoceras?

Testa vet jag. Öva er på att inte bli provocerade av exempelvis anonyma bloggare som avanonymiserat en händelse under dagen och berättar om den på sin blogg – för om ni inte känner er så provocerade att ni kommenterar under ert rätta och fulla namn så hade ju ingen vetat vem det hade handlat om.
Öva på att inte reta er kring att någon skämtar kring att datorn hängt sig och undrat ifall den är självmordsbenägen – för det handlar ju inte om er situation i livet, eller hur?

Det finns en sanning i bloggvärlden och det är som följer: Det går inte att skriva något som helst som inte kan reta någon där ute i cyberrymden.

Skriver man: ”Idag har jag ätit frukost. Två kokta ägg, en kopp kaffe och en fralla med ost.” så kommer någon garanterat att spy ur sig ett: ”Men åh, vad får dig att tro att vi är intresserade, lägg ner blogghelvetet, vad trist du är!”

Skriver man kring valfritt viktigt ämne där folk faktiskt har olika åsikter så kommer man att inse än tydligare att de där olika åsikterna kommer att vädras i kommentarerna – men då är det ju också rätt trevligt att inse att man inte behöver vara otrevlig för det.

Eller så behöver man vara otrevlig. Man kanske lider av någon djup störning som gör att man inte kan låta bli att vara otrevlig, dryg och dum när man skriver kommentarer.
Ja, då är det väl så det är då, inte mycket att göra åt kanske – mer än för dem som får ta emot såna kommentarer. Radera skiten. Mata inte trollen. De blir liksom bara glada åt mothugg för det ger dem bekräftelse och uppmärksamhet, något de saknar helt desperat där ute i det verkliga livet.

Ni minns ju orden från Hjalmar Söderberg.
”Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva hos människorna någon slags känsla. Själen ryser för tomrummet och vill kontakt till varje pris som helst.”

…men som vanligt får ni göra precis som ni vill.
Tänkte bara säga det.

Annonser

Om Michaela Leo

Jag kan försöka vara trevligare om du kan försöka vara smartare. Deal?
Det här inlägget postades i Michaelas tankar och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

40 kommentarer till Men om ni vet att någon är ute efter att provocera, varför låter ni er provoceras? /Michis

  1. tengileye skriver:

    Fast ibland så är det nog ändå såpass enkelt att man inte kan låta bli och att man VILL;och för andra så är det nog så att de KAN inte låta bli; även om de tycker att de övar o övar o övar (att öva är för övrigt trist… vad det gäller det mesta)

  2. Transparent skriver:

    Jag tror att många, innerst inne, gillar att jävlas och provocera tillbaka.

    • Michis skriver:

      Klart de gör, sen är det bekvämt att ta på sig offerkoftan och få ryggdunkningar över att någon bara ”kan vara så elak och skriva om ämnen som de bara borde veeeta kan vara otäcka för andra.”

  3. Nea. skriver:

    och det finns en annan sanning i bloggvärlden som lyder; en del bloggare har lite mer rätt att provocera än andra.följ bara det stora ryggdunkande posset så får du reda på vem/ vilka…

  4. yrvaedret skriver:

    Jag har inte heller förstått varför vissa ska bli så jävlaprovocerade hela tiden så det går till personangrepp?? Jag har fått välja funktionen att godkänna kommentarer INNAN jag publicerar dem då folk har lagt ut mitt riktiga namn, adress och mobilnummer till allmän beskådan. Hata mig….don´t care, tyck att jag är dum i huvudet….orka bry liksom. Men när det läggs ut personuppgifter om mig på min blogg utan mitt godkännande blir jag jävligt förbannad. Ska de uppgifterna läggas ut till allmänheten är det JAG och ingen annan som ska göra det!Sen har jag blivit kallad ADHD-mongo, jävla fitta,idiot jävel, fått hela bloggen samt bilden screenshottat och inglagd på en annan blogg, min blogg har blivit hånad och bespottad utan att jag ens har kommenterat vederbörandes personangrepp……vilket har resulterat i att det är rätt tyst på min blogg *peppar,peppar*

    • Michis skriver:

      Jodu, tack, jag har fått välja den funktionen med då det finns folk där ute som triggas av att se sina ord ”i tryck” så att säga och sitter och eggar upp sig på egen hand. Som nån form av masturbation skulle man kunna säga.

  5. Ister skriver:

    Jag följer bloggkrigen på avstånd numera.

  6. Peter skriver:

    Så här får du inte skriva… du förstör ju hela mitt upplägg…;)

  7. yrvaedret skriver:

    Det är som en undertryckt pervers känsla som de går igång på när de låter sig provoceras. Jag fattar inte hur de orkar!?

    • Michis skriver:

      Du, helt ärligt verkar det som att det finns en hel drös med människor som sitter och letar efter något att bli provocerade av. Om de inte hittar något så googlar de fram det och om det inte riktigt står något att bli irriterade på så skriver de något slags märklig kommentar om att det minsann är empatilöst och gör en koppling till sig själva och sin egen situation fast det inte är någon som haft en tanke på just dem när de har skrivit.

  8. Bokmalen skriver:

    Tumme upp för ditt inlägg, Michis.

  9. portolanseglaren skriver:

    -Jag tror inte ens det är allvar, bara brist på energi. Inlägg av typen ”Spela spel på mobilen för att tömma batteriet i botten.”

    • Michis skriver:

      Fast det verkar ju himla energiskt att leta rätt på blogginlägg att bli upprörd av. Har de lite för lite att ägna tid åt kanske?

  10. portolanseglaren skriver:

    -Men en så fattig energi, som just precis den sista, som inte räcker till helhetsuppfattning. -För lite tid, visst.

  11. NiklasX skriver:

    Borde inte ni börja småprata litehttp://blogg.aftonbladet.se/obygdsflickan

  12. NiklasX skriver:

    1 Jag har raderat fler kommentarer jag skrivit än publicerat senaste året.2 Det där tarför mkt energi jag hellre lägger på mitt barn el sambo3 yrvädret: Fast du har j7u provocerats av att jag provocerar andra som provocerar så… (Ingen provokation men så är det ju)Michis är för jävla smart…

    • Michis skriver:

      Jupps, jag med. Jag skriver dem, tittar på det och klickar bort sidan. Det är ingen mening ändå, den energin är ju betydligt roligare att lägga på familjen. 🙂

  13. NiklasX skriver:

    Åh bra! Ni 2 tillsammans + Liten blond söt arg är en trio av kvinnoideal hela jävla Sverige borde få ta del av. Fanns en annan här också som försvann tyvärr.

  14. NiklasX skriver:

    Det brukar Anna och Liten också bli. haha. Det borde ni inte bli. Smartskallar med empati!

    • Michis skriver:

      Du vet hur det är med oss svenska kvinnor, det är så jämställt här i norden så vi vet inte längre hur man tar emot komplimanger. Jag säger tack i alla fall!

  15. yrvaedret skriver:

    Nicklas X.Har du ens varit in hos mig? Känner inte igen ditt alias nämligen….menar det är så många som skriver kommentarer inne hos mig. Inte lätt att vara en poppis bloggare.

  16. tengileye skriver:

    Mjae; emellanåt så måste man nog vara lite så ja; blir förjordat tradigt annars tycker jag nog allt

    • Michis skriver:

      Man får så klart göra som man vill. Jag förundras bara över fenomenet att gå och leta rätt på sånt man blir provocerad av enbart för att låta sig provoceras och sedan klaga på de som skrivit blogginlägg för att de faktiskt blir provocerade av att sånt skrivs.

  17. tengileye skriver:

    heheDET förstås; fast för min del handlar det mer om … hmm tjaaa… fast klaga vet jag inte… men lite kanske, mest för att det ingårFast så länge man kan ha lite distans till det hela och inse hur fånigt det egentligen är så brukar det gå bra

    • Michis skriver:

      Men det är ju inte alls det jag beskriver. Att slänga en en kommentar för att man tycker att det kan vara lite kul att se vad man får för reaktion är inte alls samma sak som att på liv och död vara helt övertygad om att någon bloggare på fullaste allvar suttit ner och funderat kring hur elakt den bloggaren kan skriva om en själv.Det du beskriver är ju mera ett helt vanligt kommenterande och jag tror inte att du ligger sömnlös om nätterna för att komma på elakheter och personangrepp mot bloggare som du inte har en aning om vilka de är egentligen? 😉

  18. Daniel skriver:

    Äsch. Det är så enkelt att uppröra människor. Och det kan jag tycka är ganska roligt. Eller nej. Jag tycker att det är väldigt roligt. 🙂

    • Michis skriver:

      Visst är det så och jag anser att du är i din fulla rätt att försöka göra folk upprörda, det som jag tycker är konstigt är när någon kommer in på din blogg och ser ett inlägg som de direkt kan se är ett försök att provocera från din sida och faktiskt faller för den lätta och blir provocerade ändå, fastän de VET att det var det du var ute efter.Det är ju helbängt. Att de gör så alltså. Och dessutom försöker få dig att skriva snälla och menlösa inlägg som inte kan provocera någon. Usch, sånt hatar jag. Såna som anser sig ha rätt att bestämma över andra bara för att det är så de tycker och därmed basta.

  19. tengileye skriver:

    Nä det kan jag inte påstå att jag gör förstås; men ”de där” fungerar nog inte riktigt som vi andra alla gångerpå gott och ont

  20. Malin Collin, reporter Nöjesbladet skriver:

    Du är som alltid briljant, Michis!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s