Norrköpings stadsbibliotek må vara brutalfult på utsidan… /Michis

…men insidan är det svårt att klaga på, trots spindelvävstäckta orange skyltar i taket. Väl där inne så tänker jag inte så mycket på inredningen nämligen, utan enbart på innehållet i hyllorna.

Den senaste veckan har jag läst Sköna Hem, Elle interiör, Drömhem och Trädgård samt flera andra inredningstidningar. Helt gratis så klart, det är ju vi alla gemensamt som sköter prenumerationerna på tidningarna till biblioteket.

Och vad trevligt det är att titta i såna tidningar när man bor i ett hyresradhus. Dels har vi ju de lite finare tidningarna, de man märker är fina på att de avfotograferade hemmen är av typen ”Ombyggd råvind i Gamla Stan, ja, det var ju lite jobbigt att renovera eftersom kåken är kulturminnesmärkt, men här står våra Arne Jacobsen-stolar och vår Philippe Starck-soffa matchar vårt Andy Warhol-original perfekt…” ja, ni förstår ju.

Hem som man möjligen kan inspireras av, men kanske inte direkt så mycket mer än så.
Om man nu inte råkar ha en obegränsad budget vill säga.

Själv är jag mer för ”Drömhem och Trädgård” när jag läser praktisk inredning, de har bra gör-det-själv-tips som att fynda tapeter på loppis och tapetsera om en byrå till barnrummet. Återvinning och pyssel istället för att köpa snordyra designeroriginal.
Däremot noterade jag något märkligt när jag satt där med senaste årets ”Drömhem och Trädgård” framför mig.

På varje omslag så fanns en fint fotograferad miljö – och lite nonchalant mitt i allt så satt en kvinna och log. Ja, inte samma kvinna och inte samma miljö och inte satt hon på varje bild, på en del stod hon upp, men i vart fall.
Kvinna i fin miljö.
På varenda omslag.

Okej, man ska ju inte ändra på vinnande koncept, men vore det helt huvudlöst att då och då låta ett barn eller kanske rentav en MAN finnas med på omslaget?
Jag misstänker liksom att det även finns män som är intresserade av att fläta sina egna staket av alkvistar eller snickra grindar eller rentutav sätta upp tapeter och måla om trappor?!

Så jag mailade till deras redaktion och frågade.

”Hej!
Jag satt idag och läste igenom de senaste tolv numren av Drömhem och Trädgård och vill dels ge er en eloge för en fantastiskt bra tidning, med bra idéer och inredningsuppslag och dessutom genomförbara projekt!
Underbart!

Men en sak som jag noterade var att på varje omslag så finns det en fantastiskt vacker bild på interiör tillsammans med en i och för sig fantastiskt vacker kvinna – men varför enbart kvinnor?

Vore det inte lite trevligt att då och då ha en snygg karl på omslaget, eller är det så att Drömhem och Trädgård förutsätts vara intressant enbart för kvinnor som vill identifiera sig med ”hon på omslaget”?

Nu ska det ju sägas att jag inte har tittat på omslag längre bak i tiden, eftersom de tidningarna inte fanns att tillgå direkt, men det vore kul att få svar på min fråga.

Börjar ni med en snygg man (helst inte Ernst Kirchsteiger tack) som blickfång i det vackra, genomtänkta hem som brukar finnas med på ert omslag så kan jag till och med tänka mig att börja prenumerera på tidningen själv och inte bara plöja igenom numren på biblioteket!

Med vänliga hälsningar
Michis”

Jag undrar om jag kommer få något svar?

Annonser

Om Michaela Leo

Jag kan försöka vara trevligare om du kan försöka vara smartare. Deal?
Det här inlägget postades i Michaelas tankar och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

12 kommentarer till Norrköpings stadsbibliotek må vara brutalfult på utsidan… /Michis

  1. K E N skriver:

    Ernst ”han som heter som en backhoppningsbacke från nyårsdagen eller kanske jag har fel” Kirchsteiger. Vad är det för fel på honom?

    • Michis skriver:

      Han är inte snygg.Inte Martin Timell heller förresten. Eller Simon eller Thomas. Jag vill ha precis vad de har nu – en helt vanlig jäkla modell, fast man.Undrar om det går att få.

  2. K E N skriver:

    Det jag har emot mannen är hans präktighet. Den stör mej.

    • Michis skriver:

      Det jag har emot honom är … han. Jag kan inte rå för det. Alla får vara precis som de vill så länge de inte skadar nån annan – men han känns för mig som när någon drar naglarna mot en krittavla.Jag kan läsa om honom, men jag pallar inte att se honom på TV. Dessutom är jag rätt rejält trött på hans inredningsidéer, vet nån gång när de gjorde om nåt torp eller vad det nu var och de drog en rejäl rand med sten runt om hela rummet för att det skulle ge en härlig känsla av natur.Allt jag kunde tänka på var hur i helsike man skulle göra rent eländet. Släpa ut tre kubikmeter stenbumlingar, skölja av dem, samtidigt som man dammsuger rännan de låg i och sen låta stenen torka och så lägga tillbaka allt igen.Och så samma sak veckan efter… Nä.Jag har svårt för sånt.

  3. Epazote skriver:

    Nate Berkus eller Ty Pennington med bar överkropp hade inte varit fel på bilderna i inredningsmagasinen ;)Jag tänker som du när man ser vissa av de grejer som dessa herrar gör, Ernst, Simon o Thomas… allt är inte praktiskt, ibland vill man ha både praktiskt och snyggt i kombination. tror faktiskt att S & T vinner där. Jag tittar gärna på Extreme HomeMakover när jag kan, vore inte fel att få ett besök av det gänget 🙂

  4. Barbro skriver:

    Det där du skriver om Ernsat och hans stenar…EXAKT min tanke också. Hur i helsicke håller man rent???

    • Michis skriver:

      Jag antar att man inte gör det – utan precis som i naturen så trillar det ner allsköns skit och bråte i stenhögen och ligger där och multnar. Du vet de däringa vandringssägnerna om folk som odlade potatis i vardagsrummet?Efter det programmet så tänkte jag i mitt stilla sinne att det nog kanske finns folk till allt ändå.

  5. Epazote skriver:

    ha ha ha jag har inte ens sökt bilder på någon av de dekoratörer jag nämnde, men nu när du gett mig länken måste jag in och kika.Nate påstås vara gay, men han är supersöt

    • Michis skriver:

      Vad spelar det för roll ifall han är straight eller gay eller bi eller asexuell för den delen, man kan ju kika på lite ögongodis för det! 😉

  6. My skriver:

    Visst är det så! det är lite dålig luft därinne annars glömmer man snabbt den något sunkiga inredningen! Men det är en bra signal du sänder ut : låt inte den fula fasaden hindra dig från besök på Norrköpings stadsbibliotek 🙂 Jag ha också kommit på hur bra det är att ha tillgång till ”alla” tidningar där 🙂

    • Michis skriver:

      Ja, det är svårt att klaga på utbudet. De hade inte Plaza Interiör, men fem andra inredningstidningar. 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s