Folk är så otroligt rädda för allting. /Michis

Jomenvisst. Våtservetter förgiftar barnen. Kläder med kemikalier förgiftar både barn och vuxna. Tvättmedlet ger oss alla allergier. Teflonpannorna avger gifter, så vi är väl döda nästan allihopa.
Steker man maten bildas det cancerogener. Kokar man maten så tar man bort alla vitaminer. Äter man maten rå får man salmonella, listeria och toxoplasmos.
Dricker du alkohol nån gång då och då är du alkoholist för att du känner ett begär efter ett glas vin till osten på fredagkvällen och förresten ska du ju inte äta osten, se listeria…

Äter du viltfångad Östersjöfisk så anrikar du miljögifter i kroppen, missar du som kvinna att äta folsyra så får barnet gomspalt allra minst och troligen får de ryggmärgsbråck dessutom.

När du föder barn så får barnen autism ifall du får värkstimulerande dropp, de blir livlösa och får syrebrist om du avnavlar dem för tidigt, de blir dessutom narkomaner som vuxn ifall mamma vågar suga i sig lite lustgas – allt annat än helt naturliga födslar är rena döden för ungarna och det är nog egentligen bättre att bara avliva dem på plats än att ta chansen att uppfostra dem ifall de fått en så dålig start i livet, för det är födseln som är det enda viktiga, inte resten av uppfostran och livet.
Det vet ju alla att om man som barn fick en helt naturlig förlossning så är man A-medborgare resten av livet och har aldrig ens lust att snatta en kola.

Att man förr i tiden vid naturliga förlossningar löpte betydligt större risker att dö eller att barnet dog, det ska vi helst inte tänka på, eller hur…

Chipsen är fulla med akrylamid, eller inte. Köper du en mineralvatten på stan tittar folk snett på dig för att du förstör miljön, köper du en Coca-Cola så har det dessutom gått åt fyra liter vatten per liter framställd cola och dessutom stöder du ett multinationellt företag som man ska bojkotta. Nestlé dödar spädbarn i fattiga länder genom att få mammor att inte amma. Ammar du för övrigt inte så dödar du också i princip ditt spädbarn genom att inte ge det viktiga antikroppar, dessutom får det astma och allergi. Det får det förresten också ifall du bor i stan, eller i ett hus med radon, eller i gamla hus med dålig ventilation.

Släpper du ut ungen för att leka själv innan det fyllt arton år är du en dålig mor som inte har uppsikt över ditt barn, för det vet alla att det lurar kidnappare överallt. Helst ska du hämta och lämna barnet på skolan åtminstone tills det fyllt arton, annars blir det mördat och våldtaget och det är bara att hoppas på att det är i den ordningen. Förresten hjälper det inte, för de blir våldtagna på skolan också och sedan blir de utmobbade av familjen till den som våldtagit dem.

Ingenting är längre säkert. Förr i tiden hände minsann inget ont några barn.

Albert Fish fanns med andra ord inte…

Vad vill jag ha sagt egentligen?
Tja, egentligen inget särskilt, mer än att jag önskar att all denna massiva oro som möter mig överallt kunde ta och tagga ner lite. Ja, det händer saker. En del av dem är fruktansvärda och borde aldrig ha fått hända. Barn blir överkörda av Migrationsverkets bilar på innergården som ska vara trafikfri när de är ute och leker, barn blir kidnappade, föräldrar dör i bilolyckor, plan kraschar, man blir sjuk, mer eller mindre allvarligt.

Samtidigt så oroar sig folk över allting och vill helst hålla sig själva och barnen hemma bakom gallerförsedda fönster och sjutillhållarlås och gärna larm direkt till larmcentralen.
Detta i ett av världens tryggaste länder.

Vi har rent vatten, bra löner, god barnomsorg, låga kostnader för sjukvård, knäppa politiker (men inte värre än i andra länder), socialt skyddsnät med hyfsat smala maskor som det går att trilla emellan men bättre än i många andra länder, en hyfsat ren natur trots alla försök att förstöra den och så vidare.

Vi är trygghetsnarkomaner helt enkelt. Jag har inte ens läst David Eberhardts bok, men jag tror jag ska ta och göra det, för jag tror nog faktiskt att det är större överhängande risk för ångest på grund av att man inte klarar av att leva upp till ett ideal som går ut på att vi alla lever helt farofria liv än att man lever ett någorlunda normalt liv i en modern värld.

Missförstå mig rätt. Jag gillar ekologisk mat, men jag säger inte upp bekantskapen med mamma ifall hon ger min son en smutt läsk fastän jag sagt att vi inte vill ge honom läsk.
Jag gillar ekologiska kläder, men tycker att det är minst lika bra att köpa kläder från Myrorna för att bidra till att inte förstöra mer än vad som redan är gjort.
Jag vill gärna ge mina barn det bästa möjliga – men jag tror inte att jag ger dem bästa möjliga förutsättningar genom att hemskola dem tills de fyller arton.

Jag nojar jag med, som alla andra. Men jag går inte runt och får ångest över att det finns föräldrar som missar att koka napparna regelbundet.
Saker händer – det är en del av livet. Man får ta det som det kommer, för det är omöjligt att skydda sig mot allting.
Ta det lugnt och ta alla ”sanningar”, även mina, med en rejäl portion salt – trots att salt höjer blodtrycket och ger dig hjärnblödning och infarkter… 😉

Annonser

Om Michaela Leo

Jag kan försöka vara trevligare om du kan försöka vara smartare. Deal?
Det här inlägget postades i Michaelas tankar och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

40 kommentarer till Folk är så otroligt rädda för allting. /Michis

  1. Roger skriver:

    Hahaha…lysande. Tur att du påminde mig om akrylamiden, den hade jag förträngt. Tror du inte att det mest är gammelmedia som vill sälja lösnummer med alla dessa larm? Jag menar hur många gånger har inte t ex AB-löpet skrikit ut ”En halv miljon svenskar lider av okänd sjukdom!” ?. Sen visar det sig att sjukdomen är att lungorna på den halva miljonen svenskar inte tål asbest om de inhalerar asbestdamm dagligen i 50 år eller så.Själv är jag rätt o-oroad av naturen fast å andra sidan inhalerar jag ju inte asbest heller. 🙂 Ta det lugnt är ett gott råd…Ha en fin dag!R.

    • Michis skriver:

      Klart det är så, det som gör mig så förvånad är att så många tror att allt de läser är sant.Jag menar, när jag var på Babyproffsen hittade jag underklädesset för gravida som skulle förhindra att strålning från mobiltelefoner och annat otyg kom in till fostret. Det finns uppenbarligen en marknad för sånt. Själv tycker jag att det är rena bondfångeriet…

  2. yrvaedret skriver:

    Kanonbra inlägg vännen!Såg ett avsnitt med Ophra Winfrey, hennes filmteam hade filmet olika människor i olika länder. Hon blev jätte förvånad att danskar och norskor (fanns inga svenskar eller finnar med) kunde ställa barnvagnen utanför huset utan vara rädd för kidnappning. Inte heller kunde hon förstå hur mamman kunde lämna sina barn hos granntanten för en springtur i skogen medan maken var på jobbet.Kunde man verkligen göra så? för i USA, landet storebror…..där händer ju vad som helst.Jag vaccinerade mig aldrig mot svininfluensan….och se…..jag klarade mig för**t bra! Var en sådan massysteri i höstas att jag bara ville kräkas på allt.

    • Michis skriver:

      Det händer vad som helst här också, men inte lika frekvent som i USA kanske. Tittar man på TV-serier och filmer så räcker det ju med att titta åt ett annat håll en sekund så har någon kidnappat barnet i USA.Vi har en lite annan kultur i de nordiska länderna i och för sig. Vi vaccinerade oss i och för sig mot svinflunsan, men mest för att jag tyckte som så att jag skulle vaccinera mig mot den vanliga flunsan med om det vore gratis. :-DJag hatar flunsa. Har haft magflunsa tre gånger nu sedan i februari, jag vill gärna ha vaccin nu tack!

  3. (nina)katarina skriver:

    så sant så! Mycket bra skrivet.Nnär min son föddes för dryga 12 år sedan skulle han bli kriminell (mm mm) om jag inte kunde amma honom. Vilket inte gick så jag fick då reda på (bl a via apotekspersonalen) att det var VERKLIGEN uselt av mig att inte kunna just det.Då sa min barnmorska detta (och det älskar jag henne än för) säg till de att du är HIV-positiv, då tystnar de garanterat. Hon tyckte också att detta amninsghysteri (mm mm ) var stört löjligt Katarina

    • Michis skriver:

      Haha, gud vilket bra tips, det ska jag säga nästa gång jag ser att någon mobbas för att de inte ammar sitt barn. :DJag blir bara så konfunderad över hur folk tänker. Ta det där med lustgasen. 70% av födande kvinnor i Sverige använder lustgas under förlossningen. Den siffran har legat ganska konstant under lång tid. Varför är inte 70% av de under 30 år amfetaminmissbrukare om det nu skulle ha ett säkerställt samband?Själv vet jag inte vad min mor fick för smärtstillande, men jag varken röker, dricker omåttligt eller knarkar. Visst, jag vet att ett fall inte är statistiskt säkerställt, men jag vet också att obekräftade studier är just obekräftade studier och såna ska man inte stirra sig blind på. 😉

  4. Roger skriver:

    Allvar? Strålningssäkra underkläder? Star trek kan slänga sig i vägen…Just strålning är rätt kul, känner en som mäter sånt, det är ju sånt liv om strålning när det ska byggas mobilmaster t ex. Han säger: ”Folk kivas om mobiler, de skulle bara veta vilka strålningsvärden vi mäter upp inne på industrier med all el o alla maskiner som är igång i den bur som armeringsjärnen i tak o vägar skapar.” Se där, något nytt att oroa sig för ;)R.

  5. yrvaedret skriver:

    Klart att det händer vad som helst här, vet att bara inom mitt bostadsområde med 12.000 personer, florerar det en del knark. I huset mitt emot mig hade två killar blivit jagade av påverkade killar, ena hann in i sin lgh, medan den andra blev nerslagen i trapphuset.Men det är nog mera frekvent där borta än här och jag är glad över vår kultur där vi kan känna oss någorlunda trygga.Isch….magflunsa 3 ggr sedan i feb?? Jag har inte varit sjuk på 2år och planerar hålla mig frisk många år framöver = )Tummen var från mig!

    • Michis skriver:

      Inskolning på dagis du vet. Jag åker på allt, vare sig sonen har hunnit få det först eller inte. :/Mitt immunförsvar verkar ha nedrustat totalt.

  6. Harpyan skriver:

    Jag är kanske lite för långt ifrån orolig. Min syster som också är gravid får ständigt upplysa mig om vad jag ska göra och inte gör. Ständigt får jag höra att jag gjort fel, jag har ätit fel saker och att jag inte borde göta ditten och inte datten. Och då vet hon inte ens hälften…Jag antar att du levde likadant när du väntade första, och det gick ju bra;-)//Harpyan

    • Michis skriver:

      Nejdå, med första barnet åt jag min MumOmega, åt endast ekologisk mat, tog tillskott av folsyra och undvek alla former av raffinerade livsmedel dessutom. Dessutom vet vi ju inte ifall det gick bra, jag fick ju både ryggbedövning och värkstimulerande dropp under förlossningen samt att jag inhalerade lustgas för brinnande livet!Han är nog både autistiskt och har ADHD/ADD och fanken vet ifall han inte har Aspergers syndrom också, samt konstiga missbildningar som inte syns. Han blir säkert narkoman, psykopat och våldtäktsman och det är om jag har tur. Har jag otur blir han partiledare för kristdemokraterna. :/

  7. Lindalou skriver:

    Åh hahaha, underbart. Klar tumme på detta. Särskilt den där senaste sjuka skiten om att ifall mamman använder lustgas under förlossningen skulle ge knarkande barn är så sjuk att jag får spader bara av att tänka att det finns folk som för vidare den här på AB.

    • Michis skriver:

      Dagens bloggare är rätt duktiga på att haka på larmrapporter, jag har säkert gjort det själv med.Grejen är den att om man vrider och vänder på saker så kan man få det mesta farligt. Vanligt vatten till exempel, det är inblandat i nästan HUNDRA PROCENT av alla drunkningsolyckor!Undvik vatten till varje pris!

  8. Granntanten skriver:

    Inte nog med alla giftiga saker man som dålig mor utsätter sina barn för – det finns uppenbarliga nojor för vanliga mänskliga kontakter. Låter man sitt barn bada naket vid stranden (solhatten räknas inte) så utsätter man inte barnet för möjlig drunkningsdöd utan man bjuder ut det till pedofiler som är posterade på stranden. I dessa jämställdhetstider är det svårt för utbildade killar att få jobb inom barnomsorgen. Det räcker inte med att killen är genuint intresserad av att arbeta som pedagog trots dålig lön. Han blir sällan anställd för att föräldrarna inte villl det – alla sådana karlar är en fara för barnen i omsorgen. Ironisk men bister sanning för många manliga förskolepedagoger.

    • Michis skriver:

      Jadu. Själv funderar jag ofta kring det där. Om nu någon pedofil ser mitt barn på stranden och drar en tarzan – hur påverkar det mitt barn, förutsatt att barnet inte tvingas se på eller delta i den sexuella handlingen?Ifall någon hittar en bild på mig på nätet och runkar så är det ju inget jag drabbas av mer än i mitt eget sinne när jag föreställer mig hur detta sker så länge som de inte skickar en video på sig själva när de tillfredsställer sig.Men säger man det så är det likställt med att man vill sälja sitt barn till pedofilligorna…

  9. Jenny skriver:

    *Känner tryck över bröstet när jag inser hur många fel jag har begått som gravid och 2-barnsmor* Tack för ett otroligt underhållande blogginlägg! Nu ska jag gå och införskaffa lite stelkrampsbaciller (påta i trädgården som säkert är full med diverse exkrementer från katt, hund och rådjur) samt sprida dessa vidare till mina avkommor =D

    • Michis skriver:

      Min son käkade sand i sandlådan i förrgår. Jag ska genast ringa till både akuten och soc, visserligen har han inte uppvisat några symtom på att just sandätandet skulle ha varit skadligt, men jag bör ju se till att han omhändertas när jag som mor inte ser till att ha munkorg på honom i sandlådan!

  10. Islandsmamman skriver:

    Haha!Lysande!Jag tänkte alltid, när jag började säkerhetsnoja när barnen var små: ”de är specialdesignade för att ÖVERLEVA på ett trampat jordgolv där husdjuren bor inomhus och med 10 syskon”Med kylskåpet fullt med mat, golv som städas av flera gånger i veckan, sjukhus i grannskapet och varma kläder, hur farligt kan det vara?Jag skiljer alltid mellan det som kan ge en bruten arm och det som kan döda. Så nojar jag över det som kan döda – en bruten arm läker på 6 veckor 😉

    • Michis skriver:

      Värre än så, de är designade för att överleva svält i ganska långa perioder, istid, långa vandringar, mängder med bakterier och parasiter, bo i grottor, frysa som attans och ja, så vidare. När man tänker efter är det ganska kort tid som människosläktet haft förmånen att kunna bo i varma hus, ha varma kläder och få mat dagligen. Många har inte den förmånen ens i dag. Hur som helst, du är klok du. Brutna ben läker och min tro är att om barn aldrig får lära sig att göra något alls själva så kommer de aldrig lära sig att göra något heller.

  11. Herr och/eller Fru S skriver:

    Ibland så undrar man ju hur vi överhuvudtaget existerar som art, med allt farligt som hotar oss hela tiden.Är otroligt irriterad på alla som inte vågar låta sina barn ta sig till och från aktiviteter själv, fast jag tror ju iots att det handlar mer om ren lathet än om någon oro för att det skall hända något….det var enklare att köra ungen första gången än att cykla med och cisa vägen några gånger.//Herr S

    • Michis skriver:

      Det beror på – i Norrland där det inte finns cykelväg mellan vissa orter utan bara motorväg förstår jag behovet av att skjutsa och hämta, men beroende på ålder och mognadsgrad och var man bor så håller jag med dig.Kan inte tänka mig att min pappa hade blivit skjutsad och hämtad från skolan av mina farföräldrar… bara som exempel.Och min mormor fick gå själv till skolan som låg fyra kilometer från hemmet som sjuåring, genom skog och så vidare.

  12. Herr och/eller Fru S skriver:

    Det är ju lite skillnad på någon som bor i urskogen och har flera mil till närmaste aktivitet. Men bor man i ett samhälle med max tre kilometer till någon aktivitet så förstår jag inte varför det skall köras i tid och otid, varför barn inte skall kunna ta sig till och från själva. Det gäller ju att låta dom små växa upp och få ansvar också, är ju tufft om allt ansvar och alla krav skall komma på 18 års dagen.//Herr S

    • Michis skriver:

      Jo, där håller jag som sagt med dig. Ville bara nyansera lite grann, som vanligt med mig. Tycker absolut att man ska kunna ta sig till och från fritidsaktiviteter själv. Det är ju en sak om man är den förälder vars tur det är att tvätta hockeykläderna efter träningen och se till att de finns på plats till nästa träning så att man ändå ska dit själv (gör man sånt förresten?) men på det stora hela, låt ungarna klara sig själva, det gör att de växer!

  13. Herr och/eller Fru S skriver:

    Föräldrar vill sällan hjälpa till idag, man betalar hellre så att någon annan kan göra det. Det är hur svårt som helst att hitta föräldrar som vill ställa upp och hjälpa till med något inom föreningen. Jag som inte ens har barn i den verksamheten jag är engagerad i, lägger ner mer tid än vad föräldrar gör, så att det skall bli så billigt som möjligt och att alla skall ha råd att vara med.//Herr S

    • Michis skriver:

      Jo, visst är det så som du säger. Själva har vi sonen i ett föräldrakooperativ, just för att vi vill ha insyn i den verksamhet där vi lämnar sonen under hans arbetsdagar, så att säga. Däremot kan jag ju erkänna att om han blir fotbollstokig så kommer jag aldrig förstå förtjusningen, men då får jag hålla god min helt enkelt.

  14. Lilla Anna skriver:

    Klockrent!Nu är jag ju inte mamma, har aldrig varit gravid.. Men som människa har jag aldrig orkat noja över sånt. Det tar för mycket energi.. och den har jag behövt till annat. Jag tror vi behöver fokusera mer på att leva och njuta, och mindre på att läsa larmrapporter till höger och vänster… OM det dyker upp något som är farligt på riktigt tror jag nog att det förs fram genom andra medier än aftonbladet eller familjeliv.

    • Michis skriver:

      Ja, det är jag med rätt säker på faktiskt. Man måste ju inte vara förälder för att få höra att man lever sitt eget liv fel, från andras ögon sett då. Bah. Sköt sig själv istället, det är mitt råd.

  15. Trollan skriver:

    Jag skäms! Jag är en värdelös mamma, totalt kass faktiskt.Inte nog med att han föddes för tidigt och dessutom med snitt (det vet ju alla hur skadligt det är), inte fick han snutta bröstmjölk från mig heller utan bara från okända mammors förråd (och de delar ju bara med sig av det dåliga, ofeta) och vi hade knappt någon kroppskontakt de första 3 månaderna.Det är inte konstigt att han har varit så sjuk, har allergi och astma. Nu kryper jag tillbaka till stenen jag kommer ifrån och förtränger att han faktiskt får chips, färgglatt godis och läsk emellanåt.

    • Michis skriver:

      Nä, hur bara kan du? Fruktansvärt otajmat av dig och så själviskt, du ville säkert bara inte gå upp i vikt sista månaderna! (Jo, jag har hört folk som på allvar sagt sånt.)Jag hoppas verkligen han får glass ibland med också!

  16. ImYours skriver:

    ”Vi har rent vatten, bra löner, god barnomsorg, låga kostnader för sjukvård, knäppa politiker (men inte värre än i andra länder), socialt skyddsnät med hyfsat smala maskor som det går att trilla emellan men bättre än i många andra länder, en hyfsat ren natur trots alla försök att förstöra den och så vidare…”Där sade du något! Bra skrivet!

    • Michis skriver:

      Jo, vi lever inte i vare sig Eldorado eller Shangri-La, men vi har det faktiskt satans mycket bättre än många andra. Ursäkta språket, men det kan vara svårt att komma ihåg ibland i vardagens små jävligheter, att det är just vardagens små jävligheter med betoning på små.

  17. Anna skriver:

    Men visst blir man väl lycklig av att vara rädd?

    • Michis skriver:

      Ingen aning. Jag har så svårt för att bli rädd av sånt som jag bevisligen överlevt hittills. Och när jag blir rädd för getingar så känner jag mig inte alls lycklig, för såna kan ju ta död på mig på riktigt och då är jag verkligen livrädd och inte det minsta lycklig.

  18. Anna skriver:

    Fast nu kommer jag faktiskt i håg att jag var rädd när jag hoppade fallskärm, men sen blev jag lycklig så in i helvete! : )Fast det var inte det jag tänkte på när jag skrev min första kommentar….

    • Michis skriver:

      Är man inte alltid väldigt lycklig när man överlevt något sådant? Jag vet inte, jag är så höjdrädd så jag har svårt att titta ner om jag står på en mattkant.

  19. Harpyan skriver:

    Apropå att låta barnen vara nakna på stranden och din kommentar; måste säga att jag känner mig lite glad vid tanken på att det kan sitta någon tjomme och dra en tarzan framför datorn när han ser en bild på mig. Smickrande även om det är en smällfet superdatanörd med ren Joltcola i ådrorna!//Harpyan

    • Michis skriver:

      Haha, ja, lite så faktiskt. :-DTänk att något så litet (ja, inte i ditt fall, du är säkert supersnygg) kan glädja på något sätt. 😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s