Det är något som jag söker…

…jag vet bara inte vad det är.

Känner ni det så också ibland?
Man känner sig rastlös. Funderingar flyger och far i huvudet på en.
Det finns lust att göra något, men vad är det man vill göra egentligen?

Hade jag varit fjorton år idag så tror jag att jag hade haft en modeblogg. Eller egentligen inte en modeblogg, men ni vet, en ”Dagens Outfit”-variant, ihopslängd av diverse fynd från loppisar och secondhandbutiker.

Nu är det inte det som jag tänker på direkt. Dagens outfit alltså. Det är som så när man är småbarnsförälder i det här huset att man är glad om man kommer ihåg att ta på sig kläder på morgonen, är det dessutom helt och rent är det en bonus och är det inte några permanenta fläckar på kläderna får man en guldstjärna i kanten rentutav!

Nä. Var var jag nu. Funderingar ja. Såna finns. Men jag vet inte var de leder. Fast de kanske inte ens behöver leda någonvart egentligen, vad vet jag…

Annonser

Om Michaela Leo

Jag kan försöka vara trevligare om du kan försöka vara smartare. Deal?
Det här inlägget postades i Funderingar. Bokmärk permalänken.

14 kommentarer till Det är något som jag söker…

  1. Johan C skriver:

    Tjena moss! hur står det till? Varmt och gott hos er också?

  2. haggann skriver:

    Ja, det är alltid nåt man söker, för tillfället är det ett jobb… som ger pengar… istället för det här hattandet mellan olika, vsserligen roliga, men inte lönsamma saker… för tillfället fotar jag kakor o tårtor… men men, vi får se…

  3. sarahmara skriver:

    Nu hittade jag dig 🙂 . Även om vi inte haft kontakt så mycket så *ler jag stort* 😀 .
    Fin bild! /sarahmara

  4. life is crystal clear skriver:

    Den dagen man slutar söka…då är man inte levande längre.

    Så sök vidare du.

  5. Maria skriver:

    OM man känner igen sig..? Alltför väl…

  6. ninapinas skriver:

    Kanske det som är livet?
    Att aldig nöja sig?
    Jag är också en som funderar mkt, ibland önskar jag att jag bara flöt med lite mer…

  7. Maria skriver:

    Åh hu nej, jag skulle nog hellre dö än vara 14 igen… Men den där rastlösheten och funderingarna är välbekanta! 🙂 Kram

    • Michis skriver:

      Om jag skulle vara fjorton igen skulle jag nog dö. Nåja – det beror ju på vad som hade hunnit hända fram till dess jag var fjorton eller inte förstås.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s