Om man vill vara med och påverka så är det dags att göra det nu.

Bläddrade i bladet ”Aktuellt i Politiken” där en statsvetare påpekade att det Socialdemokratiska Arbetarepartiet nog aldrig varit så öppet som nu.
För närvarande är det ett sug efter nya, unga förmågor som delar gamla mossiga värderingar som solidaritet, rättvisa, jämlikhet, feminism och annat som man möljt på om de senaste hundrationågot åren.
Grejen är ju den att vi har en parlamentarisk demokrati i Sverige. Det vill säga, vi väljer representanter till riksdagen och hoppas på att dessa representanter inte glömmer bort var de kommer ifrån när de väl sitter där, eller åtminstone att de fortsätter att ha kontakt med de som valde in dem i riksdagen… Det är väl inte alltid det fungerar och nog finns det betonghäckar från alla partier som klamrar sig fast i riksdagen med näbbar och klor – men då är det ju så fantastiskt att man kan faktiskt kryssa förbi andra kandidater som kan ta deras plats. Förutsatt att tillräckligt många vill göra samma sak så kan man förändra.

Parlamentarisk demokrati är ett ganska segt system. Det är remisser hit, utlåtanden dit, remissvar tillbaka och betänketider.
Kolasegt, kan tyckas, men samtidigt så är det på något vis en garanti för att man inte kan ta hur tokiga beslut hur snabbt som helst. Äkta demokratiska beslut går dessutom att ångra. Det är därför jag fortfarande är bitter över att vi sålt ut våra statliga bolag för en kortsiktig vinst (för det är så det fungerat i mina ögon) istället för att behålla dem. Det är så klart politik det med – jag tycker att staten borde ha fortsatt haft ägandet, men så blir det som det blir i en demokrati, majoriteten av de styrande tyckte annorlunda.

Hur som helst – nackdelen med besluten att sälja av var att det är ett beslut som numera inte går att ångra.
Det finaste med att göra fel är ju att man kan ändra sig. Nu är det dock kört på den punkten.
Själv kan jag tycka att man kanske borde ha varit lite mer avvaktande med att fatta beslut som är oåterkalleliga…
Men nu är det som det är och då får man köra på ett nytt utgångsläge på det.

Var var jag – jag är en svamlig och funderande människa och mina funderingar är inte alltid glasklara direkt.

Jo – vill man vara med och påverka sin vardag genom att delta i politiken så är det läge nu. Man behöver ju inte vara socialdemokrat för att engagera sig politiskt, det går ju liksom utmärkt att engagera sig i andra partier som ligger närmare ens egna värderingar om det är så.
Framförallt bör man inte avskräckas av att det kanske inte finns något enda parti som man håller med om precis allting i.
Blir man medlem i ett parti så är det som att bli medlem i facket – det man betalar för är möjligheten att delta i besluten och att få tala om sin åsikt och faktiskt ändra inriktningen om det är det man vill. Kan man övertyga tillräckligt många andra om att ens egen åsikt är värd att satsa på så är det så det kommer att bli.

Rätt så fantastiskt ändå.
Om man bara är envis som synden och offrar en och annan TV-kväll (köp en inspelningsbar digitalbox så är det guld) så kan man alltså vara med och bestämma i beslut som påverkar hela landet och ända ner till att kommunen lagar staketet vid spårvagnsspåren…
Det är väl lite häftigt det, ändå?

Annonser

Om Michaela Leo

Jag kan försöka vara trevligare om du kan försöka vara smartare. Deal?
Det här inlägget postades i Funderingar. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s