Samhället – det är vi.

Att argumentera med någon som övergett resonemanget är som att ge medicin till en död.

Att argumentera med någon som övergett resonemanget är som att ge medicin till en död.

”Fördomen behöver inte förankras i någon vederstygglig teori. Den har ett mycket enklare ursprung. Fördomen har alltid sin rot i vardagslivet. Den gror på arbetsplatsen, i grannkvarteret. Den ger utlopp för egna misslyckanden och besvikelser. Den är framförallt ett uttryck för okunnighet och rädsla. Okunnighet om andra människors särart. Rädsla för att förlora en position, ett socialt privilegium, en förhandsrätt.”
Olof Palme Radiotal 1965.

Det finns botemedel mot xenofobi.
Ordet xenofobi betyder bokstavligen en rädsla för främlingen. En rädsla för det okända, det man inte känner igen och det man inte förstår. Till visst mått är vi alla xenofober, för vi behöver lära oss känna igen varandra för att kunna känna oss trygga.
Barn som ”går till vem som helst” väcker oro, vi vill inte att barnen ska känna sig trygga med främlingar, för vi vet inte vem främlingen är och vad de vill.

En del av det där hänger med oss upp i åldrarna. Vi vet inte vilka alla människor vi möter är. Det är färre av oss som i dag lever i samhällen där vi känner alla andra i samhället vid första namn. Anonymiteten breder ut sig, på ett sätt.
De vi lär känna personligen litar vi oftare på. Ni har alla hört: ”Jag ogillar inte alls alla invandrare, jag känner en kille och han är helt ok, han håller faktiskt med mig om att de som kommer nu inte är bra!”

För där är nästa sak. Det egna privilegiet. Det är det vi är rädda för att förlora. Oavsett vilka vi är, var vi kommer ifrån och vad vi tror på, de privilegier vi förvärvat vill vi behålla.
Jag är inte ett dugg annorlunda än någon annan där. Som född i Sverige med ljus hy är jag oerhört mer privilegierad än många andra. Som kvinna saknar jag en udd i privilegiet som är förbehållet de som fötts i Sverige som män med ljus hy. Den diskussionen går in i rasismen, förvisso, men här och nu nöjer jag mig med att konstatera att jag är privilegierad.

Vad kan vi då göra för att påminna varandra om alla människors lika värde?

Bloggen ”Lättkränkt eller hur var det nu?” presenterar Tre botemedel mot främlingsfientlighet.
Jag håller helt med. Religionsfriheten är en mänsklig rättighet som vi bör försvara. Att förneka någon rätten att tro på vad de vill bör vara väsensfrämmande för varje människa som anger att de är för demokrati.
Vi behöver också en humanitär passion, ett brinnande engagemang för alla människors rättigheter och skyldigheter mot varandra, en intensiv förståelse för att vi alla är människor och att vi behöver ta hand om varandra.
Och ja – vi behöver definitivt en ekonomisk utjämning. Det finns de som påpekar att Norge är ett av världens rikaste länder och att Norge trots detta inte var vaccinerat mot främlingsfientligheten och nu till och med har ett rasistiskt parti i regeringsställning och ja, detta är sant. För roten till rasismen ligger i vardagslivet och i rädslan att bli av med sina sociala privilegier, oavsett hur bra man har det i dagslivet.
Trots detta så behöver vi en ekonomisk utjämning för det kan minska rädslan för att bli av med de sociala privilegierna. 

”Socialdemokraterna måste möta smygrasism, social oro och allt trögare social rörlighet med aktiva insatser. Här har fackföreningsrörelsen också en stor uppgift. Det stora misstaget man kan göra är att kalla skapandet av möjligheter för integrationspolitik eller liknande. Det som behövs är insatser som är bra för alla, nya svenskar och gamla. Utbildning, arbetsmarknad, välfärd, bostäder, framtidsfrågor. Det är också så vi minskar SDs inflytande över den politiska debatten. Utmana dem på riktig politik istället för att spela på deras planhalva där halva sanningar, överdrifter och rena påhitt kan bemötas så ofta att de blir sanna.”
– Staffan Lindström, bloggen Jämlikhetsanden

Det som skrämmer mig i den nuvarande debatten är hur vi avhumaniserar varandra. Vi pratar om människor som kostnader, belastningar och problem. Vi glömmer bort vad människor kan tillföra och hur vi kan hjälpa varandra att ta oss framåt i livet.
I ett demokratiskt samhälle förtjänar alla människor så bra förutsättningar som vi gemensamt kan ge varandra. Inte en gnutta mindre.
Ingen vet vad en människa kan tänkas göra i sin framtid. Att tro att man kan räkna ut vilka som kommer att bidra och försöka bli av med de som man tror inte kommer att kunna bidra är fördomsfullt.

Visst handlar budgetar om att prioritera. Men något är snett i samhället när vi kastar bort människors liv för att de är för dyra att rädda.
Illamåendet jag känner när folk ska sitta och räkna på värdet i människoliv. Min grundsyn är att människor är ovärderliga.
Ger vi upp inför uppgiften att ta hand om alla medborgare i samhället så ska vi inte längre hålla på med politik.

Just därför behöver vi kavla upp ärmarna, se vad vi behöver åtgärda och rikta våra ekonomiska och politiska resurser åt att göra skillnad. Vi behöver få ner arbetslösheten och få fler i utbildning, arbete eller in i annan meningsfull sysselsättning som kan leda till utbildning och arbete i förlängningen.
Vi behöver ta hand om de som av någon anledning inte klarar av att studera eller arbeta i dagsläget och vi behöver definitivt ta hand om de som på grund av ålder eller sjukdom inte längre kommer att kunna delta i arbetslivet.

Vi behöver helt enkelt ett solidariskt samhälle för oss alla.
Inte mindre än så.
Låt oss arbeta för det.z

Annonser

Om Michaela Leo

Jag kan försöka vara trevligare om du kan försöka vara smartare. Deal?
Det här inlägget postades i Funderingar, Michaelas tankar och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s