Tillför ny energi.

Med jämna mellanrum ser jag hur kandidater till riksdagsvalet tävlar om att vara de mest energiska och framåtsyftande. 
Nya idéer är ju alltid skojigt, liksom och det är väl klart att man helst inte vill se ut som att man kommer att sitta och sova på kommunfullmäktige eller i landstingsbänken eller för den delen riksdagsbänken efter att valet väl är klart. 
Så här två veckor innan valet är det därför mycket som pumpas ut i media som ska visa hur energiska och framåtsyftande kandidaterna är. 

daaanu
S
jälv är jag, som bekant också en riksdagskandidat. Kommer från det fackliga hållet, då jag är en av de som engagerat mig i den fackliga organisationen och till slut märkt att för att få igenom förbättringar för alla medlemmar så behöver vi även politiska beslut – det går helt enkelt inte att säga att facket ska ägna sig åt fackliga frågor när vi har partier som hävdar att vi måste sänka ingångslöner för att få fler i jobb! 
För vad är löner, om inte en facklig fråga? Och om moderater och småpartierna börjar ge sig på arbetsrätten, lönerna och a-kassan, kan någon berätta för mig hur vi fackliga ska kunna låta bli att bevaka våra intressen politiskt? 

För min del bestämde jag mig lite innan förra valet för att bli medlem i Socialdemokraterna. Det var ingen från facket som sa åt mig att jag borde gå med, det var ingen från partiet som värvade mig – nej, jag värvades av en moderat på TV som var hånfull mot Socialdemokraterna och sa att det märktes att partiet var på väg bort, i och med det fallande medlemsantalet. Några minuter senare hade jag sms:at mig in som medlem i Socialdemokraterna och det beslutet har jag ännu inte fått anledning att ångra, även om jag blivit medlem under en av de mest turbulenta mandatperioderna som S någonsin skådat. 

Det ena har gett det andra och mitt engagemang i partiet och min fackliga S-förening har gjort att jag beslutade mig för att kandidera till riksdagen. Friskt vågat, hälften vunnet. På plats nummer 14 räknas jag inte som en av toppkandidaterna – men får jag tillräckligt med kryss så kan det ju faktiskt bli så att jag skulle kunna komma in. 
Min vädjan till dig är alltså att om du är en östgöte som vill rösta på ett parti som vill förändra Sverige till det bättre – #KryssaLeo. 
Då får du in en fackligt aktiv feminist med arbetslivserfarenhet från flera olika LO-yrken (just nu tjänstledig från jobbet som parkeringsvakt), en tvåbarnsmorsa som har en djup förståelse för dagens skolsituation och fritidssituation, samt förskolan – en kandidat som engagerar sig i HBTQ-frågor och som bor i en hyresrätt i en av norra Europas barntätaste förorter, Klockaretorpet. 
Jag har inte ”nära till gräsrötterna”. Jag är en av dem. 
Valet är ditt och valet är nu. 
Förtidsröstningen har börjat och den sista dagen att välja är den 14 september 2014.
Det är du som bestämmer.

#KryssaLeo

#KryssaLeo

Annonser

Om Michaela Leo

Jag kan försöka vara trevligare om du kan försöka vara smartare. Deal?
Det här inlägget postades i Funderingar. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s